En liten kråka kan vara viktig!

Bild: Hjelms förlag

Vårt alfabet, våra bokstäver, hur skulle vi klara oss utan dem? Vi lär våra barn när de är relativt små, en bokstav i taget. Vi ritar med handen, vi ljudar, och vi repeterar och ritar och ljudar samtidigt, allt för att de ska lära sig, en bokstav i taget.
Vi lär dem att lägga samman ljuden och läser enkla ord för att de ska förstå sammanhangen. En del klarar koden snabbt medan andra behöver mer tid men de flesta lär sig. det är en förutsättning i vårt samhälle, att kunna läsa.

Hieroglyfer i relief på en av pelarna till Sesostris I:s (1971–29 f.Kr.) kapell i Karnak.

Här framförs välgångsönskemål och löften om långt liv. Bild: Teknik, människa, samhälle

 

I Egypten var man tidigt ute att försöka sig på skrivtecken, det blev hieroglyfer. När de uppstod vet man inte men förmodligen 4000-5000 år f.v.t. kanske fick de sina skrivtecken från sumererna.
Andra som var tidigt ute var babylonierna som hade ett tecken för varje stavelse. Att vi känner till detta beror på att de använde sig av sten när de högg sina symboler.

Bild: Tahirfarrath.wordpress.com

Flera kulturer ha relativt samtidigt försökt utveckla ett skriftspråk.
En av dessa kultuer är fenicierna som  hörde hemma i östra Medelhavet. Under perioden 1000-700-talet f.v.t. var det de som skapade de första symbolerna till våra skrivtecken, som sedan grekerna tog över. Närmare bestämt var det femton versaler som grekerna adopterade och sedan lade till nio egna. Det blev tjugofyra.
Ur det grekiska utvecklades det ryska och det latinska alfabetet.

Kyrilliska alfabetet

Bild: Bloggen Kälek lust och längtan

Romarna lånade och vidareutvecklade bokstäverna och snart var det latinska och senare romerska alfabetet var klart.  
Att bokstäverna ser ut som de gör beror till stor del på de material och verktyg som användes, sten och mejsel.
Om man bortse från Å, Ä och Ö som är nordeuropeiska, så är alla bokstäver förutom G, J, U och W från tiden då vår tideräkning började.

Bild: Boken Alfabetet av Leif Zetterling
Forskarna tror att bokstaven A har sitt ursprung i det feniciska ordet alef  som betyder oxe. Bilden illusterar en oxes huvud med horn med det utdragna strecket som syboliserar oket. Kring år 700 f.v.t. vände grekerna på tecknet och kallade det alfa. Med  romarna förfinade det och förkortade namnet till A.
Denna symbol, A,  har stått för samma ljud och sett likadan ut i cirka tvåtusen år!

Bokstaven A och dess utveckling

Bild: Boken Alfabetet av Leif Zetterling