söndag 30 december 2012

Silke, en fantastisk fiber!



Bild: Fröken Textil


Tänk att en så liten och oansenlig mask kan åstadkomma ett material som är både starkt och vackert.




Bild: Thailand Living

Silkesfjärilar av olika art  har odlats i Kina i snart 5000 år och  har stor ekonomiskt betydelse då den producerar fibern som blir till silke.
Det finaste och viktigaste silket kommer från Bombyx mori. Larven äter av mullbärsträdets löv och silket kallas då mullbärssilke.



Siden-Museum
Bild: Sidenmuseet i El Paso


En enda silkefiber är mellan 3 och 4 kilometer lång. När larven spunnit in sig i sin kokong, som är själva silketråden, är det viktigt att avliva larven innan den äter sig ur kokongen. Annars kommer tden långa råden att bli avbiten och däremed för kort och värdelös. För att förhindra detta slängs kokongerna i kokande vatten som dödar larven och gör det lättare att haspla upp kokongen.




Kokong   Bild: Nationalencyklopedin



I det gamla Kina fick från början bara kejsaren och hans familj bära kläder av siden.
Silkets ursprung och förädling var en strängt bevakad hemlighet, vars avslöjande var belagt med dödsstraff. I över tusen år bevarade kineserna sin hemlighet. Tills den en dag blev avslöjad och spridd över världen av två spioner, utsända av den bysantinske kejsaren Justinianus. Det berättas att två män förklädda till tibetanska munkar vandrade över gränsen mot Tibet med silkefjärilsägg i sina ihåliga vandringsstavar.




Bild: Den bortglömda sidenvägen


När kunskapen spreds och tillverkningen ökade blev silket en mycket eftertraktad handelsvara som fördes västerut på karavanvägarna, den s.k. Sidenvägen.
I Europa blev Italien och Frankrike de viktigaste länderna och Sverige kom tillverkningen igång när mullbärsträdet infördes på på 1730-talet. Sidenväverierna ökade i antal och i Stockholm fanns det 34 sidenväverier år 1765. Antalet sidenväverier minskade så småningom och till sist fanns det ett väveri kvar, Almgrens på Söder.    



Almgrens sidenväveri    http://www.kasiden.se/
Bild: Wikipedia  


Numera odlas silke nästan bara i utvecklingsländer som Kina, Indien, Korea, Sri Lanka, Thailand och Pakistan. En viss silkesodling förekommer i ett fåtal europeiska länder medan vidareförädling av råsilke sker i flera europeiska länder.



Bild: Indian Silk Shop



Siden har många goda egenskaper.

Suger lätt åt sig färgpigment och får därför en djup färg när den färgas.

Värmer när det är kallt och kyler när det är varmt.

Flamsäkert.

Ett av det lättaste naturfiber som finns.

Mycket stark fiber i förhållande till sin tjocklek.

Kan absorbera fukt upp till en tredjedel av sin vikt utan att kännas vått.

Smutsavvisande och lättvättad.

Töjbart fiber som kan sträckas åtskilligt utan att gå av.

Slitstarkt.




Ska man tro Konfucius så var det den forntida kejsarinna Xi Ling-Shi, som levde för ca 4700 år sedan, som upptäckte silkesmasken. Hon var ute och promenerade upptäckte hon några maskar. Hon gick fram och rörde vid en av dem och upptäckte då att det kom ett sekret som en tunn tråd, från masken. Hon virade tråden runt sitt finger och såg samtidigt en liten kokong. Detta måste vara källan till silkestrådarna, tänkte hon. När hon kom hem berättade hon var hon sett och lärde sedan ut detta till sitt folk och spred kunskapen vida omkring. 

嫘祖





fredag 21 december 2012

Kulturarv på hemmaplan!



För att hitta fantastisk kultur behöver vi inte resa långt. I hjärtat av Småland finns Habo kyrka, placerad mellan Jönköping och Mullsjö. Den kallas ibland för den måleriska träkatedralen då den påminner om en katedral men byggd i trä.



Bild: Åke Johansson


Kyrkan är känd i vida kretsar både för sina bibliska målningar som visar Luthers katekes och för att målningarna finns överallt, både på väggar och i tak. Under 1800-talet blev modernt med vita inredningar i kyrorna och på många ställen målade man över de gamla målningarna med vitt men inte i Habo kyrka. Här har man istället bevarat, konserverat och restaurerat med ömsint hand.


Habo kyrka
Predikstol och altartavla Bild: Janos Banan

Det var år 1723 som kyrkan fick sin nuvarande form med loger för det finare folket, bänkar för bönderna och läktare för torpare, drängar och pigor. De som ville få tillträde till de finare logerna fick vara med vid en auktion som hölls varje år. Den som hade mest pengar bjöd och budade och den som bjöd högst fick en egen loge under det kommande året. Dessutom hade man tillgång till en egen ingång.



Habo kyrka
Bild: Janos Banan


 Man brukar säga att alla vägar bär till Rom. Habo kyrka låg en gång i centrum dit sju vägar ledde men på grund av järnvägens sträckning flyttades samhället cirka fem kilometer så nu ligger kyrkan på landsbygden.


Habo kyrka
Detalj. Bild. Joakim Mattisson


Prosten Martinus Seth tog, i början av 1700-talet, initiativet till ett ombygge av den äldre 1600-talskyrkan. De första arton åren stod kyrkan naken utan dekoration sedan erbjöds jönköpingskonstnärerna Johan Kinnerus och Johan Christian Peterson uppdraget att dekorera kyrkan. Ersättningen för arbetet skulle bli 1000 riksdaler ett för din tid enormt belopp. I ersättningen ingick att göra egna färger, av metalloxider, växt- och jordfärger.


Habo kyrka
Motivet i taket visar nattvarden och välsignelsen.  Bild Christian


Denna praktkyrka hamnade nästan på Skansen men fick, som väl är, stanna kvar i habo. Här arrangeras, förutom gudstjänster, konserter och utställningar och under sommaren finns en kaffeservering. Då finns det dessutom  guider som kan berätta mer om kyrkan, dess historia och om hur den nästan hamnade på Skansen.


 
Bild: AB Destination Småland.



onsdag 12 december 2012

I Luciatid!




När nobelfestligheterna är över är det dags för Lucia. En tradition som nobelpristagarna blir väckta till på sitt hotellrum morgonen den 13:e december då lucia kommer med brickan. Det är förmodligen en upplevelse att vakna till denna tradition som har sitt ursprung i både förkristna och kristna seder.



Sankta Lucia tar emot nattvarden.
Mässhaksbroderi Torskinge kyrka, Småland. 1500-talet.
Bild: Historiska Museet.

Lucia är namngivet efter ett helgon, skyddshelgonet Sankta Lucia som har sina rötter i Syrakusa.
Det är med luciafirandet som med så mycket annat. Inget är statisk, det förändras. Även om Sankta Lucia har sina rötter ända tillbaka till 300-talet och hon egentligen inte har så mycket med vår nordiska lucia så har traditionerna genomgått en utveckling genom århundradena. Det var så sent som kring sekelskiftet 1900 som det  etablerades en gemensam och allmänt spridd luciatradition i Sverige.





Under den sista tiden med julianska kalenderräkningen innan den nuvarande gregorianska kalendern infördes under 1700-talet, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet.
På den tiden var övernaturliga makter var ute och härjade. Man trodde att under denna vidunderliga natt kunde djuren tala.
Det finns ibland en Lucidor istället för en Lucia. Han har funnits länge. Den första lucian som hade ljus i sitt hår var en en Lucidor. Detta var i början av 1800-talet.




Lucia. Målning av Carl Larsson





måndag 10 december 2012

Helen Schjerfbeck, aktuell på Waldemarsudde!



Utställningen visas 10 november 2012 – 24 februari 2013
Waldemarsudde i Stockholm.

Här är hon, hemmadottern Helen Schjerfbeck. Kvinnan som aldrig gifte sig och som långa tider levde under trycket av sin mors trångsynthet, sin egen sjuklighet och en del "måsten" i form av praktiska bestyr.
I år är det 150 år sedan hon föddes och för att fira detta visas en jubileumsutställning med 110 av hennes mest kända verk på Waldemarsudde.



Helen Schjerfbeck 1915

Helen Schjerfbeck kan med några få linjer och valörer visa en mystik där man nästan känner den tidens matriarkala moral. Hon har inte många färger på sin palett men visar en distinktion i sina valörer som är alldeles tillräckligt för att hon ska kunna uttrycka vad hon känner.


Dancing shoes 1882.  Helene Schjerfbeck  Bild: Wikipedia

Hon levde under små omständigheter som finlandssvensk i Helsingfors. Fadern dog en för tidig död i tuberkulos och därefter levde familjen på moderns änkepension och på att hyra ut rum.
Vid fyra års ålder föll hon nedför en trappa och fick en allvarlig höftskada. Familjen hade ingen möjlighet att bekosta läkarvård och var därför tvungna att låta skadan självläka. Detta medförde att hon i resten av sitt liv fick leva med svåra smärtor och en haltande gång. Detta var troligen orsaken till att hon blev en mycket tillbakadragen person.


Helene Schjerfbeck
 Helene Schjerfbeck  1910-1911

Som elvaåring blev hon antagen till Finska Konstföreningens Ritskola, året var 1873.  Några år senare fick hon ett stipendium att för studera i Frankrike och med ytterligare stipendier kunde hon göra studieresor till Rom, Florens, Wien och St Petersburg men också den franska och brittiska kusten.



    Helene Schjerfbeck 1884-1885


Efter sina resor kom hon alltid tillbaka till Finland. Hon slog sig ner i Helsingfors där hon under några år undervisade vid Finska konstföreningens ritskola.
Med en blygsam palett var det inte lätt att göra sig gällande i en nationalromantisk period. Trots detta deltog hon i samlingsutställningar i bland annat Helsingfors och Åbo.
Hon lämnade senare storstaden för att flytta till landsbygden där hennes konst förfinades i en alltmer modernistisk riktning med ett avskalat och förenklat formspråk.


På väg till kyrkan Helene Schjerfbeck  1900.

Konsthandlaren och galleristen Gösta Stenman hade kontaktat Schjerfbeck 1913. Genom honom fick hon se originalmålningar av Juan Gris, Marie Laurencine, Tyko Sallinen och andra.
Hon inspirerades av inpressionister som Manet, van Gogh, Cézanne som hon studerade i nyutkomna konstböcker.


Helene Schjerfbeck 1915


Den 12 september 1917 öppnade Stenman hennes första separatutställning i sitt Helsingforsgalleri. Han köpte upp hennes målningar som han sålde i sin konsthandel i Helsingfors och snart kom de överens om ett kontrakt där han betalade henne lön.
År 1937 ordnades en separatatutställning i Sverige av Gösta Stenman på en konstsalong i Stockholm där hennes målningar fick ett entusiastiskt mottagande.


.


Helene Schjerfbeck 1944

Helene Schjerfbeck hör till förgrundsgestalterna inom den internationella modernismen. Hon levde mellan åren 1862 och 1946 och räknas som en av Nordens främsta och mest kända konstnärer. Hon fick pensions-och statsbidrag och förlänades orden Finlands vita ros.






Bild: Wikipedia


måndag 3 december 2012

Tänkvärt i adventstid!


Bild: Freeport


Advent är här och vi klär våra hem i ljus. I adventsljusstaken placerar vi de sedvanliga stearinljusen gjorda av förnybara naturmaterial, en blandning av vegetabiliska och animaliska fetter.
De som väljer att istället sätta paraffinljus i adventsljusstaken väljer att använda ett material som görs av råolja och som inte alls är förnybart.
Varje år förbrukas 18 000 ton ljus i Sverige. Av dett är endast 3 000 ton tillverkat av stearin. Om alla valde ljus av stearin istället för paraffin så skulle våra koldioxidutsläpp minska lika mycket som om vi tog bort 15 000 bilar från våra vägar.


Bild: Supermiljöbloggen



tisdag 27 november 2012

Broderi från Paracas!



Bild: Fuera de Peru

Vid Sydamerikas västkust ligger halvön Paracas. Platsen har gett sitt namn åt den kultur som fanns där under cirka 800 år med sin början cirka 600 f.v.t. och är en av de tidigast kända komplexa samhällen i Sydamerika. Bönderna odlade ett flertal växter som bönor, majs och jordnötter. Fisket var utvecklat och man tillvaratog även andra produkter från havet.
Av fynd man hittat har det framkommit att man producerade hantverk av hög klass i olika material som keramik, sten och korgarbeten.




Bild: Världskulturmuseet i Göteborg.



 Man har funnit textilier som är cirka 34 meter långa och som har krävt ett stort antal hantverkare för att färdigställa. De var skapade att användas i religiösa syften och bars för att visa status och auktoritet.


Bild: The Art Newspaper

Det speciella med deras textiler är dess klara färger och mönster samt tekniken att tillverka dem.
Paracas-textilerna ser ut att vara stickade men är sydda med stjälkstygn eller en variant av dessa. Skillnaden mot de sedvanliga stjälkstygnen är att dessa inte är sydda på ett bottentyg utan enbart i sig själva, liknande nålbindning. Garnerna är som använts är hårt spunna och kommer från lamadjuret.
Materialet är ull, troligtvis från alpacka och växtfibrer, som bomull.


Bild: Brooklyn Museum


Världskulturmuseet i Göteborg förvaltar en samling textilier kallad Paracassamlingen som  är ca 2000 år gamla och kommer från gravar. Textilierna har varit svepta runt mumifierade människor där de avlidna var sittande, insvepta i flera lager, flera av dessa utgjordes av vävda och broderade dräkter.
Kring år 1920 fann arkeologerna gravarna som innehöll 420 kroppar. De är daterade till omkring år 300-200 f.v.t.


Bild: Discover Peru


Länk till Världskulturmuseet i Göteborg.


Bild: Världskulturmuseet i Göteborg.





måndag 19 november 2012

Trasmattor, något att slita på!



Bild: Byggnadsvård Gävleborg

En gång i tiden ansågs mattor som en onödig lyx, något man absolut inte trampade på!
De första mattorna plockades fram till högtider i finrummet och togs bort för att sedan plockas fram till nästa högtid. Om det skulle ställas till med kalas var det bäst att spara på mattorna så att de inte blev slitna.



Bild: Textila inslag

Det var först under andra hälften av 1800-talet som golvmattor började tillverkas för de svenska allmogehemmen. Som med det mesta så var det från borgerskapet som inspirationen kom. När tillgången på tyg blev större blev användandet också vanligare. Så småningom lade man på trasmattorna efter städningen på lördagen och plockade bort dem igen på måndagen.



Bild: Källeboda lantliv

Den som hade nya trasmattorn invigde dem gärna till julen. Så småningom kom man på att de skyddade mot golvdrag och därför lade man dem så tätt som möjligt. Den som hade möjlighet kunde lägga en gammal matta över en ny där man gick mycket, detta för att spara den nya. För att göra det lättare att sopa av mattorna var det praktiskt att lägga dem lite omlott så att det gick att sopa över dem. När det förväntades gäster lyfte man bort den översta smutigaste.



Bild: Hamrånge slöjdare


Mattornas mönster var ungefär lika över hela landet. Somliga slog in färgerna lite blandat medan andra skapade randningar beroende på trastillgång. det kunde t.o.m. bli en tävlan mellan kvinnorna om vem som vävde vackrast randningar på sina mattor. Materialet var ofta utslitna arbetskläder av diverse material som man färgade för att få randningarna. Det var praktiskt att färga in en större mängd trasor i en mörk färg så till mattans bottenfärg. Då syntes inte smutsen så tydligt när man använde mattan. Till finrummet kunde man ha lite ljusare färger då man inte använde detta rum lika mycket och mattan därmed "sparades".
Från början var varpen hemspunnen av lin eller blånor men när det blev möjligt att köpa bomullsvarp köpte man gärna det. Det som hade mycket trasor kunde sätta upp en varp på 30-35 meter.


Att klippa trasor kräver förutom en bra sax också tid därför var det vanligt att flera i familjen deltog för att få ihop tillräckligt med trasor. I vissa trakter bjöds grannkvinnorna till "slarvkalas". Då klippte de trasor till den som bjudit medan de istället fick traktering.


Bild: Forever A-troll

 Textilier var så värdefulla att de  upptogs med noggrannhet i bouppteckningar. Något att tänka på när vi köper gammalt fint hantverk på loppis!

söndag 11 november 2012

Blå blom, en klassiker!



 
Bild: http://www.porslinsbutiken.se


Blå Blom, denna klassiker har tillverkats ända sedan 1870-talet.
I botten på koppen finns stämpeln, Gustavsberg, platsen där koppen tillverkades. Numera är tillverkningen nerlagd. 


Bild: Auktionshuset Kolonn


Materialet är benporslinsmassa som består av en blandning av kaolin, kvarts, fältspat och benaska. Proceduren att blanda porslinsmassan är en svår konst och proportionerna av blandningen var därför hemlig.
För att tillverka en kopp krävs många moment. Det sägs att det krävs hela 52 handgrepp innan koppen är klar.


Bild: www.porslinsbutiken.se
När man hör namnet Blå Blom skapar associationen genast tanken på en blomma men vid närmare betraktelse ser man att det är en druvklase.
Den lilla blå druvklasen tillverkas i en stansningsmaskin som trycker ut blomman en efter en. Det  gäller att de är lagom fuktiga. De får varken vara för mjuka eller för hårda då blir det problem när de ska fästas på koppen.



Bild: Vingedals 1982 samt för stämpeln 1960-talet Gustavsbergs Porslinsmuseum


Under Blå Bloms produktionstid har fabriken använt sig av ett flertal stämplar. Några axplock av dessa är de som finns på bilden ovan. Fabriken använde sig både av stämplar som pressades in i porslinet före bränningen eller trycktes i färg på det brända godset.
På de äldre stämplarna ser man att Gustavsberg stvas med ett f istället för ett v. Denna ändning infördes 1918-1920.

Servis såld på auktion juni 2012. pris 3110 Skr. Bild: Bukowski


Förebilden till Blå Blom kommer från England även om många i Sverige tycker att denna kopp är något väldigt svenskt. Det är snart 150 år sedan den första koppen tillverkades och fortfarande håller designen. I vårt  samhälle där det är trendigt med det "avskalade" och enkla, ibland lite för enkla, passar denna kopp utmärkt.
Det är lätt att förknippa den med svensk sommar och kaffe i bersån, även om inte alla har någon berså.


Bild: Scanpix


måndag 5 november 2012

Ögon känsliga för färg!

Bild: theunaustralian.net


Varje dag när vi stiger ur sängen gör vi ett val genom de kläder vi bär. De flesta i vår kultur är inte så färgrika utan nöjer sig med svart, grått, blått och beige, åtminstone på ytterkläderna.
Lysande färger som gult eller orange är sällsynt och gör att bäraren av dessa plagg tydligt skiljer sig från mängden. Färgen sätter sin prägel på vår tillvaro.





På andra platser i andra världsdelar som Asien och Afrika är det tvärtom, då många klär sig i lysande färger. Synen på hur färg uppfattas i olika kulturer kan bero på klimat, historia och traditioner.



Bild: PM-fönster, Vimmerby


Vid opinionsundersökningar om färg har man sedan förra sekelskiftet funnit att i Europa har nästan hälften av alla tillfrågade blå som favoritfärg. Undersökningarna spänner över mer än hundra år och det har alltid varit blått som "vunnit".


 
Bild: Scandiwall.se

Den andra färgen i popularitet var grönt som en grupp om 15-20 % tyckte mest om. Något färre svarade rött medan endast en liten grupp under 10 % svarade svart eller vitt. Gult då? Jodå, det fanns en lite rest kvar på 2 % som gillade gult.
Det intressanta är att denna rangordning ser nästan likadant ut i hela Europa oavsett ålder eller kön. I andra länder som USA, Canada, Australien och Nya Zeeland, med liknande kultur blir det samma resultat.



Bild: Kristianstadbladet

Det som sett någon Bollywoodfilm har säker tänkt på de färgglada kläderna. Visst har de ett annat klimat och kan därför klä sig annorlunda men oavsett det så har de mycket mer rosa och orange. Även männen bär färger på sina kläder, något som för många västerländska män skulle varit en omöjlighet.




Bild: Emmediate entourage

I Japan är man extra förtjust i vitt men även rött och rosa är populärt medan kineserna sätter rött högst.
Vilken färg vi väljer på våra kläder är ett personligt val men en sak är säker. Med vårt val visar vi vår personlighet och vilken plats vi vill ta i samhället.


Bild: girlmeetslife.com