tisdag 27 december 2011

Jenny Nyström gav tomten ett ansikte!





Förmodligen är det många som läst årets julkort och slängt en snabbtitt på motivet för att sedan lägga kortet åt sidan.
En av de som gjort illustrationer till årets julkort är Jenny Nyström. Hon levde mellan åren 1854 och 1946
och blev under sin levnad en känd konstnär och illustratör.
Hon föddes och levde sina första åtta år i Kalmar för att sedan flytta med familjen till Göteborg.
Där gick hon i  Göteborgs Musei- Rit- och Målarskola och som nittonåring fortsatte hon sin utbildning på Konstakademin i Stockholm där hon studerade i åtta år. Något som ansågs mycket speciellt i en tid när man ansåg att kvinnans främsta uppgift var att sköta hem och familj.



Bild: Kalmar Museum

I sin utbildning vid Konstakademien vann hon delad förstaplats i akademiens tävling då hon skapade en målning där hon avbildade Gustav Vasa som barn inför kung Hans. Målningen kallas Medaljtavlan.
Även här var hon en föregångare, den första kvinna som vann tävlingen på Konstakademien. Hon kunde söka stipendium för vidareutbildning i Paris och fick under sin studietid i Paris 1882-1886 ställa ut på den stora Parissalongen år 1884.



Hon är känd som mamma till den snälle julklappstomten och har gjort åtskilliga bokillustrationer bl. a. åt Viktor Rydberg och hans saga "Lille Viggs äfventyr på julafton". Detta medförde att hon fick ett livslångt förhållande till tomten. I sina tomteillustrationer har hon gjort tomten mänsklig och snäll.






Hon målade åtskilliga bilder med barn där hon skildrade barnens värld med värme och inlevelse vilket hon trodde berodde på att hon alltid älskat barn och att hon hela livet mindes sin lyckliga barndom i den idylliska staden Kalmar.


Vid 33 års ålder gifte sig Jenny Nyström sig med den konstintresserade läkarstudenten Daniel Stoopendaal. Tyvärr kunde han inte avsluta sina studier på grund av tuberkulos och hans karriär som konstnär tog aldrig riktigt fart.
Detta medförde att Jenny blev familjeförsörjare genom sitt konstnärskap, medan maken skötte hennes affärer.

                              Självporträtt


Sonen Curt Nyström Stoopendahl följde hennes fotspår som konstnär och blev en populär vykorts- och affischkonstnär. Han hade en liknande stil som sin mor Jenny Nyström.

tisdag 20 december 2011

Den som inga byxor har.........


Det var den franska revolututionens män som introducerade långbyxorna, det plagg som stod för arbetarklass. Trots det nya modet var det vanligt att de äldre männen behöll sina knäbyxor långt efter revolutionen.

President Abraham Lincoln

Kring 1830 sattes en osynlig gräns för den manliga klädedräkten. Franska revolutionen hade påverkat modet  mycket bl.a. genom att introducera ett nytt snitt på både mans- och kvinnokläder. För männen var det långbyxorna som var det speciella med en färgskala som gick i svart, grått brunt och andra mörka toner. Olika modeller av jackor var också mörka i sin färgställning. Om det fanns en gnutta färg på något så var det möjligen slipsen eller västen som kunde lysa upp något men sedan var det stopp.
Författaren Charles Baudelaire har påstått att det nya modet var ett uttryck i en demokratiska anda och stod för jämlikhet.
Det var enkelt att visa sin tillhörighet och identitet samtidigt som det visade det vilken socialgrupp man tillhörde genom snitt, detaljer och kvalitet.



Långbyxan blev så småningom, tillsammans med kavajen och västen, mannens främsta "uniform". Den man som intresserad sig för mode uppfattades som fåfäng och oseriös och det var något som en absolut inte var bra.


Kläder hade istället börjat betraktas som en kvinnlig sysselsättning. Historikern David Kuchta säger att när modet under 1800-talet började anses som kvinnligt bidrog det till att utesluta kvinnor från offentlig makt. Kvinnor utestängdes från de politiska institutionerna när ett likhetstecken sattes mellan å ena sidan den stora försakelsen och å andra sidan mellan kvinnlighet och flärd.


Herrkostymen blev inträdesbiljett till den offentliga sfären, maktsfären.
Den som klär sig "rätt" belönas med tillhörighet, bekräftelse och stärkt självkänsla, en identitet.
När kunde man senast se en kvinna på en hög post vara klädd i blommor och volanger?

tisdag 13 december 2011

Huvudbonad som prydnad och skydd!

Isis och drottning Nefertiti. Isis, gudinnan, bär solklotet på huvudet.

Huvudbonaden/hatten har både en skyddande och prydande funktion. Med den kan man avslöja mycket om sig själv utan att säga något, som status, religion och politisk tillhörighet, ibland även sin nationalitet.

Cherokeeindian

 De amerikanska indianerna prydde sig med fågelfjädrar för att antyda sin snabbhet.
Under antiken bar man oftast praktiska huvudbonader men krigshjälmen som männen bar skulle samtidigt symbolisera manlighet.
Under medeltiden började man ge hatten olika form och den blev ett lyxföremål för många, med exklusiva dekorationer som päls, fjädrar och diamanter.


Huvudbonaderna har varierat efter mode och tidsanda. Under 1200-talet bar de tyska kvinnorna gebende, ett linneband som var lindat under haka och över huvud och dessutom hade de ett pannband av stärkt linne. Över detta sattes det en schapel eller uddig krona.


Ibland döpte man ett plagg efter den som introducerat eller länge burit något sådant. Maria Stuart bar sedan ungdomstiden en hätta som kom att kallas Stuarthätta.


Bild från 1911

En annan variant av huvudbonad var damhatten med pleureuse som var modern i 1900-talets böjan.  Pleureuse var en garnering på hatten av hopfästade och krusade strutsplymer.






Bild: en.wikipedia.org

Modetrender kommer och går. Under 1500-talets andra hälft blir toquen modern. Det är en brättlös barett med en rynkad kulle som sedan återkommer i modet i dammodet flera gånger.

Jakobinmössa

Under franska revolutionen visade fransmännen sitt politiska ställningstagande genom att bära frihetssymbolen jakobinmössa.
 En toppmössa med framåt nedhängande topp som begagnades redan under antiken av grekerna i Mindre Asien.

Öppningen av Royal Ascot 1909

Under åren omking 1900 krävde etiketten att en dam inte lämnade huset utan att bära hatt. Modisterna hade fullt upp med att skapa unika hattar som helst skulle spegla bärarinnans välstånd. Hattarna var ofta stora och prydda med diverse fjädrar, band och blommor. Vid denna tid var det också populärt med turban. Dessa dekorerades gärna med orientaliska detaljer.

Damhatt omkring 1920. Bild: Nordiska museet

Under frihetstiden kallade man de två politiska partierna i Sverige för hattar och mössor. De satt växelvis vid makten i Sverige mellan åren 1738 och 1772.
Vilket parti som stod på adelns sida och vilka som stödde arbetarna hör man på namnen.

Bild: Barbro Sändh, Anbytarforum

Alla hade inte hatt men gjorde sig fina ändå.

tisdag 6 december 2011

Haute Couture, modets vägvisare!

 

Mode  är mycket mer än mode. Det är en spegling av ett samhälle och dess värderingar.
Alla föds vi nakna och blir snabbt påklädda med passande kläder för skydd mot värme eller kyla. Om det bara var skydd det handlade om skulle saken vara klar men vi människor vill också smycka oss. Göra oss fina och ibland kanske visa vår status.
Vi vill synas. Inte sticka ut så mycket att det blir konstigt eller visar ett avståndstagande från den etniska gruppen utan snarare visa att att just jag ligger i framkant. Jag hänger med.

Haute couture 1920

Ända in på 1800-talet fanns det föreskrifter om vem som hade status nog att få lov att klä sig i vissa material. Detta var ett sätt att påvisa de sociala skillnadena mellan olika samhällsklasser. Den som bröt mot dessa föreskrifter kunde straffas (även om straffet sällan verkställdes).


Parismodet 1940
Påverkat av nazisternas ockupation av Frankrike

Haute couture, den höga skräddarkonsten, uppstod på 1800-talet och var länge nästan liktydigt med mode. Numera är haute coutue inte lika viktig för modebranschen men är ändå dess "ansikte" utåt mot den stora massan. Det är istället prêt-`a-porter som är det mest inkomstgivande.

Den som inte hade ekonomiska möjligheter att köpa prêt-`a-porter
kunde köpa mönster och skapa eget.

Prêt-`a-porter innbär att modeskaparna har ritat kläderna som är anpassade för textilindustrin och sys upp och distribueras i stora mängder och därmed är relativt överkomliga i pris för en stor kundkrets.
Man kan säga att prêt-à-porter är den lyxbetonade grenen av konfektion. 
Designers som arbetar inom prêt-à-porter är bl.a. Donna Karan, Calvin Klein och Vivienne Westwood.
Haute couture 1980 , modehuset Givenchy.
Modet följer sina egna lagar och är en balans mellan konst och konsumtion.



torsdag 1 december 2011

Finn och återvinn!

Bild: Viccan.se

Allt måste inte vara nytt!
Det kan vara riktigt roligt att ta sig an något gammalt och försöka göra något nytt av det.
Det finns så mycket som går att återvinna. Olika material kan ges en ny skepnad och därmed få en få en helt annan funktion. Av allt som kan återvinnas räcker det att kika in i den textila världen för att få en liten aning eller inspiration till nya saker eller produkter.

trasmattor
Bild:  Textil hemslöjd

Det vanliga och mest traditionella av återvinning är nog trasmattan. På sin tid samlade man gamla utslitna kläder i korgen och sakta men säker när utesysslorna minskade i mängd och när vintern kom var det dags att sätta upp vävstolen och skapa nytt av gammalt.

Bild: Åke Nilsson, tidningen Hemslöjden

Det var inte bara trasmattor som skulle vävas. Gamla nötta kläder med slitna fläckar eller kanter skulle restaureras eller sys om till något annat, eller kanske bara lagas.
Skulle vuxenrockens isärsprättade delar räcka till en ny jacka till något av barnen? Kanske om man vände och vred tillräckligt på delarna.


Bild: Kiiromi.se

Numera finns det åtskilliga loppis där man kan fynda det mesta, även tyger. Gamla saker skänks eller säljs på olika sajter. Ibland kan det vara modellen på ett klädesplagg som känns ute men materialet är fullständigt OK och ibland kan det vara något annat.
Så härligt att hitta ett spännade tyg till en liten peng och våga komma loss, låta fantasin flöda utan några krav.
Varför inte göra som Maria Westerberg. Hon fick 40 personer att skänka sin T-shirt till sitt stolprojekt. (Se länk nedan). Om man ska se det ur ett återvinningsprojekt så gäller det att T-shirtarna var gamla och slitna!



Det är någa år sedan Doredo-trenden började men den är inte slut. Det finns fortfarande massor att göra och tillgången på material tycks aldrig sina.
På bloggfronten kan man se att det är populärt att sy nytt av retrotyger eller att sy om äldre plagg till helt andra saker.
För den som vill komma igång att skapa finns det ett flertal inspirerande bloggar. Några av bloggarna har dessutom butiker där de säljer sina alster.


Katt





Man tager vad man haver, sa Kajsa Warg. Visst är det så!
 Har man inga uttjänta plagg eller vill fynda på loppis så går det lika bra med någon skärva från det senast tappade porslinet. Eller varför inte göra något roligt med gamla kapsyler eller konservburkar.