Bild: Nationalencykolpedin
I alla tider har ungdomar velat sticka ut och visa sin egen stil. På 1950-talet hette de raggare och under 1970-talet kom punkarna, däremellan var det mods.
Swingpjatt skulle man vara på 1940-talet. De började dyka upp i Sverige, speciellt i Stockholm, runt åren 1941-42.
En ung man som lyssnade på de senaste och bästa inom swingen och klädde sig efter sin tids klädkod.
I svenska Akademins ordlista kan man läsa att en swingpjatt är en beteckning för en ung swingentusiast med kontroversiellt eller utmanande klädmode.
Då var det extra provocerande med stora kavajer, helst med två sprund, raka eller lite för korta ganska snäva byxor. Därtill vita yllestrumpor och en hatt med stora brätten och stuk. Slipsknuten var liten och håret var enligt tidens normer chockerande långt. Hatt skulle man ha stor som "regnskyddet på Stureplan”.
Attityden var blasé och helst skulle man inte skratta i onödan.
Man startade en tävling om vad man skulle kalla dessa speciella personligheter. När man valde det mesta och bästa ordet för trenden blev det vinnande förslaget "swingpjatt'".
Alla var inte lika förtjusta i den nya trenden. Det förstår man av namn som Slöback, Gandhiskynke, Nalensnajdare, Strögkratta och många fler som kom in som förslag till tävlingen.
Numera är swingpjatten så rumsren att han förekommit på frimärke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar